Strålande Jul!
Just hemkommen från firandet av högtiden vi nog alla längtade mest efter när vi var i sju-års-åldern, julen. Ju äldre man blir, desto mindre charmigt blir det på något vis. Men denna julen har faktiskt varit riktigt underbar.
Vi åkte till Småland, Braås närmare bestämt, dan före dopparedan. I Braås bor min mormor, min morfar och min moster. På ankomstdagen åt vi alldeles lagom mycket godis, jag blev inte ens riktigt mätt (skönt), läste böcker, spelade kort och löste korsord. Allt som hör besöken i Braås till.
På julaftonsmorgon vaknade jag först. Jag vaknar nästan alltid först när vi är här, har ingen aning om varför. Gick upp, åt frukost med mormor och morfar, och när det började närma sig julmats-dax var jag hungrig (!). Jag har ingen direkt favorit på julbordet, men det är en hel del jag inte skulle vilja vara utan. Köttbullar, revbensspjäll, skinka med lite senap, vörtbröd, risgrynsgröt, ris a la Malta, färsk ananas, mormors hemgjorda julgodis med fikon & marsipan, äggost och glögg. Dett enda jag saknade denna julen var äggosten vi äter när vi firar jul på Hälsö (min farmor gör världens godaste).
Efter maten fortsatte dagen med kalle och hans vänner, julklappsutdelning, fika med mormors hemgjorda kakor (vad gäller kakor är mormor världsbäst) och sedan kom en av julaftons höjdpunkter: julklappsleken. Ni har säkert gjort denna paketlek någongång. Allt som behövs är en tärning, ett antal paket, och några giriga släktingar som vill snuva dig på din favorit. I år gick jag tomhänt från leken, men vad gjorde det, vi hade ju så roligt!
Sedan fortsatte kvällen i lagom takt. Jag läste ut en av Stinas julklappsböcker, och vi spelade poängpoker. Även detta är ett återkommande fenomen under julfirandet i Småland. Och jag förlorar. Varje gång.
Juldagen är vigd åt lutfisk, och för oss som inte har det som favorit kan alltid något annat bjudas. Även efterrätten är förbestämd: Ris a la Malta. Gott. Mättande. Gott.
Sedan sätter sig alla i varsin fåtölj, kollar tv-bilagan, och försöker smälta lite av maten man satt i sig. Inom en timme därefter har mer eller mindre alla närvarande tagit minst en bit i godisskålarna och chokladkartongen. Senare på kvällen blir det eventuellt lite mer poängpoker, och min julfavorit skärs i bitar: Ananasen.
Julafton gick snabbare än någonsin, eller egentligen inte men jag hittade ett lugn i den eviga väntan. Denna julen har varit riktigt, riktigt trevlig. Lagom med mat. Lagom med klappar. Lagom med godis. Lagom med skratt. Lagom med poängpoker.
Hoppas nästa jul blir minst lika bra.
Men innan dess har jag tusen saker att göra, och om fem dagar åker vi till Indien! Behöver jag ens säga att jag längtar?