hoppet är det sista man har kvar, sen landar man.

det började med att jag kom en och en halv timme för tidigt till jobbet. men jag deppade inte. jag gick ett varv runt ön och njöt av solen (och vinden). första soliga dagen på många veckor, helt underbart. sen fortsatte det med att det var en del att diska, och sedan var det en man som beställde sju stycken varm choklad. sju stycken! sa jag att det var sol och ganska varmt på bergs uteserevering idag? vem beställer varm choklad då? och sju koppar? vart är världen påväg, tänkte jag och jobbade vidare. sen slutade det med att jag gick hem från jobbet, åkte bil hem och sen kom carro hit i 20 minuter ungefär. och sen hamnade jag här.
ja, dagens höjdpunkt var ju den varma chokladen. sen har vi även en man som varje dag beställer en kopp kaffe och ett wienerbröd med sylt, och alltid med kommentaren "för det ska ju vara nyttigt har man hört" (om sylten då alltså). jaa, jag älskar mitt meningslösa liv. nu ska jag jobba järnet i fyra dagar till och sen är det långledigt som gäller. tre dagar närmare bestämt. hoppas solen fortsätetr skina, vilket jag tvivlar på, men hoppet är ju som bekant det sista som lämnar en människa.

igår var vi på proggkväll på bohus fästning. det var bra, jättebra faktiskt. och det regnade nästan inte något på hela kvällen. navid och gudarna var bäst, men inget kan mäta mig med siestaspelningen, så vi blev lite besvikna ändå.

måste även tipsa om en lite trevlig blogg,
little people. spana in den!

so long, luftballong.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback